En sport för oss som gillar att äta.

Nu gör jag det igen. Matbloggar. Roten till det onda/goda är ultralöpningen. Jag läste någonstans att ultralöpning är en tävling i att äta, vilket innebär att jag har tre ät-tävlingar på schemat i år. Och med det följer även ät-träning.

Ultra, det är allt som överstiger maratondistans, det vill säga mer än 42195 meter. När man springer så långt räcker det inte att äta och dricka ordentligt inför loppet. Jag måste fylla på längs vägen. Om du någon gång har ätit för nära inpå ett träningspass kan detta verka lite knepigt. Illamående, håll och en klump som skumpar runt i magen är inga sköna springkamrater.

Så det gäller att prova sig fram till något som funkar, vilket bland annat brukar handla om att äta små portioner som ger snabb energi och salt. Ingen GI-mat i ryggsäcken alltså.

Jag är nybörjare på ultra, men just ätandet verkar jag hantera bra. Kanske beror det på att jag generellt är väldigt förtjust i att äta, men allt jag har tuggat i mig längs vägen har funkat hittills. Nötter, torkad frukt, snickers, energy bars (färdigköpta och hemmagjorda), saltgurka, potatischips, smågodis med mera.

Hur som helst, nästa lopp är inte så välordnat med energidepåer som min premiärultra förra året. Nu måste jag ha med mig mer egna grejer. Så jag vill vara väl förberedd, med optimal energi i packningen. Häromdagen googlade jag lite och hittade några recept från kokboken ”Feedzone Portables”.

Igår kväll lagade jag ett av dem: Blueberry & Chocolate Coconut rice cakes. Visst låter det gott? Det var det. Nu ser jag fram emot att prova dem på ett riktigt långpass, innan det är dags för de 6 milen längs Bornholms östkust i april.

Receptet som jag länkar till har amerikanska måttenheter. Så här blev det när jag omvandlade dem till svenska:
7 dl okokt ris (sånt som klibbar
10,5 dl vatten
1,7 dl kokosmjölk
Saft från 1 citron
1,5 tesked salt
0,6 dl råsocker
170 g chocolate chips
½ liter blåbär

Hela receptet finns som sagt här. Jag har ingen riskokare, och jag vet inte om jag hade rätt mått på bakformen. Men det gick ganska bra ändå. Nu hoppas jag bara att de är ok att frysa in. Annars skulle jag behöva springa extremt mycket den närmaste veckan.

Nr 12/100

Blåbär-choklad-kokos-riskakor

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s