Tag Archives: ultravasan

Nitton frågor om löpning.

Jag fick en stafettpinne av Jonas, som bloggar bra om träning på “Träna med mig. Det är tydligen en “utmaning” att svara på de här frågorna, fast särskilt utmanande tycker jag inte att det var. Bara roligt.

1. Vilken typ av löpare är du?
En må-bra-löpare som hellre springer långt än snabbt.

2. Hur länge har du löpt?
Sedan tidiga tonåren, när pappa drog med mig ut. Läsning, måleri och pianospelande i all ära, men flåset och hjärtat måste också få jobba, tyckte han. Det hade han rätt i.

3. Hur mycket löper du per vecka?
Åtminstone varannan dag. Mängden kan variera från 20–100 km per vecka.

4. Vilket är ditt ”feelgood”-tempo?
Platt eller kuperat, 5 km eller 5 mil? Med tanke på att min snabbaste mil (åtminstone sedan mina lungkollapser och efterföljande operation) är 55 minuter blankt, så kan inget under 6 min/km kallas feelgood.

5. Vad måste du ha med dig på ett pass?
Min iPhone. För att kunna logga löpsträckan på Runkeeper, lyssna på radio eller musik (ibland), anteckna plötsliga insikter och idéer, och fota fina grejer längs vägen. På långpass har såklart med mig vätska och energi också.

6. Varför springer du?
För att jag kan. För att det är enkelt (inga regler, inga tider att passa, ingen boll). För att det hjälper mig må bra, både fysiskt och mentalt.

7. Har du någon gång ljugit för att springa?
Inte ljugit, men kanske inte sagt hela sanningen när jag har avbokat fester och utekvällar för att få springa och sova efter en jobbig vecka.

8. Hur ofta köper du löparskor?
Det senaste året har jag köpt fyra par. Innan dess köpte jag nog ett par var 18:e månad ungefär.

9. Var/hur handlar du din löputrustning?
Skorna köper jag helst på Löp & Sko i Göteborg. De är proffsiga och trevliga. Löplabbet upplever jag som nonchiga, stressiga och slarviga, så dem undviker jag helst numera. För övriga kläder blir det ofta Stadium.

10. Dygnets bästa springtid?
På kvällen. Det är lugnt och stilla ute, och jag somnar gott efteråt.

11. Hur ofta tävlar du?
Aldrig. Jag har förvisso börjat springa lopp, men tävlar gör jag inte.

12. Vilken är favoritdistansen?
Allt som är längre än 10 km. Det är först då jag känner mig uppvärmd.

13. Har du ett mantra som du rabblar i huvudet när du blir trött?
Inte till vardags. Det är bara att fortsätta att springa tills jag är hemma igen. Om jag inte får ont i lungan, och då måste jag stanna och djupandas/stretcha bröstet. Men när jag springer ultra (d.v.s. två gånger hittills) har jag tre mantran, som bara dök upp i huvudet under mitt första ultralopp:
1) When in doubt, move forward.
2) I can do this.
3) Pain is nothing.
(OBS: Den sista handlar inte om att ignorera en skada. Men om du inte tål smärta blir det svårt att springa långt.)

14. Springer du helst i grupp eller ensam?
Ensam!

15. Hur återställer du dig efter ett långpass?
Resorb och en smoothie med hampaprotein direkt efteråt. Sedan bara fortsätter jag att äta så mycket jag orkar de närmaste timmarna. Urk.

16. Vilken snabbhetsträning föredrar du?
Ingen.

17. Vilket lopp drömmer du om att springa?
Ultravasan. Och det går snart i uppfyllelse. Det kommer bli skitjobbigt, men jag kommer att klara det.

18. Vilken kändis skulle du helst vilja springa med?
Ingen. Om någon kändis vill hänga med mig får det bli över en middag. Springa vill jag göra ensam.

19. Vilka tre till fem löp- eller träningsbloggare utmanar du att fylla i den här listan?
Vem som helst som vill svara, på egen blogg, i kommentarsfält eller någon annanstans. Det är ett roligt sätt att reflektera över sin löpning.

Advertisements

Jag tar tillbaka allt och hävdar motsatsen.

Jag inser att jag har skrivit en del om mat här. Om mina svårigheter att planera och tillaga, samtidigt som jag gillar att äta. Konsekvensen blir ofta att jag äter dåliga grejer. Alldeles för mycket socker och andra tveksamma kolhydrater.

För bara ett par veckor sedan skrev om hur jag hade slutat försöka skärpa mig. Dels för att det tar för mycket tid och gör mig stressad, dels för att jag slänger så mycket mat som blivit gammal efter mina försök att veckohandla och laga hemma.

Men nu vänder jag kappan efter min egen vind och testar en grej. För om jag ska lyckas med Ultravasan i augusti, då behöver jag sköta mig. Visst, det KAN gå ändå, men jag vill inte förlita mig på tur. Den 23 augusti vill jag veta att jag har förberett mig på ett bra sätt.

Varför tror jag att jag ska lyckas den här gången då? För att det är ett projekt, inte bara en fluffig det-vore-bra-men-jag-måste-inte-ambition. Nu har jag ett mål och en tidsram. Efter Ultravasan kan jag bosätta mig i en soffa med en påse smågodis resten av livet om jag vill.

Därför har jag börjat fundera, planera och agera för en förbättring. Jag har identifierat några “nycklar” som jag behöver för att lyckas. Jag har gått upp tidigt en lördagsmorgon för att springa, bara för att bryta ett mönster och markera en nystart. Och jag har börjat välja näring istället för omedelbar tillfredsställelse, genom att laga riktig mat och förbereda nyttiga snacks att ta till när sockerbegäret attackerar.

Projekt Ultravasan är igång.

 

Fortsättning följer.

Nr 36/100